Alla inlägg under december 2015

Av susan - 31 december 2015 16:48

Nyår på Sunnankärr, blev faktiskt inte så många eftersom jag brukade vara hos pappa, Jul hos mamma, nyår hos pappa, men en minns jag, det var 30 grader kallt, gnistrande snö och, joodå, norrsken, så vackert! Vi skålade in 12 slaget på lagårdsbacken, Ivan hade gott ut för att ge fåren hö och höll på att glömma bort tiden så mamma och jag tog med oss Champagne och glas ut till Ivan i stället. Jag har nog aldrig druckit så kall Champagne.  

Jag har firat många Nyårsaftnar i Helsingborg, hos pappa, av ingen specifik anledning minns jag särskilt en. Jag tror att Isadora var i USA, hon var inte med i alla fall, det var bara pappa, jag och pappas väninna Eivor, jag hade nog anlänt dagen före, eventuellt med pappa, han körde lastbil mellan Nyköping och Helsingborg så han kunde plocka upp mig i Norrköping dit jag tog mig med buss. Jag minns att Eivor lagade förrätten på nyårsaftonen, hon gjorde en rätt med rotselleri, hon skar ganska tunna skivor och för kokade dem lite, sedan gjorde hon en stuvning på räkor och lite sherry, ganska tjock, som hon fördelade på selleri skivorna och toppade med lite riven ost, detta gratinerades precis innan vi skulle äta, jag har gjort den här rätten flera gånger, alltid lika uppskattad. Man kan göra stuvning på svamp också om man vill, blir också gott. Till varmrätt åt vi harfilé, bland det godaste jag ätit, pappas egen jagade hare med hasselbackspotatis, brun sås och gelé, harfilé är helt fantastiskt. Minns inte vad vi åt till efterätt. Vi kom inte i säng förens vid 5 den natten, vi pratade och pratade. Jag var minst sagt trött på Nyårsdagen men vi tog en lång promenad efter stranden, det var kallt, ovanligt kallt för att vara i Skåne, vattnet intill stranden hade stelnat till isskulpturer, det var magiskt vackert, solen höll på att gå ned och när man står på stranden i Rydebäck går den ned precis bakom Kronoborgs slott i Helsingör. Det var så pass kallt att ånga steg upp från Öresunds vatten. När vi kom hem var det redan mörkt, framåt kvällen åt vi Lutfisk, precis som man ska göra, med ett kraftigt härligt rödvin till.

Jag har faktiskt inte så många speciella minnen från Nyårsaftnar, inte p.g.a att jag intagit för mycket flytande glädje droppar utan för att mina nyårsaftnar har varit ganska lika varandra, ofta med pappa, eventuellt också med vänner till honom  och/eller med min bonus bror med familj, vi har ätit och druckit gott, skålat i mousserande vin, ibland även äkta Champagne, suttit uppe en stund och tjatat efter 12 slaget för att sedan somna sött, för att sedan vakna på nyårsdagen med lite välförtjänt huvudvärk. Jag har aldrig upplevt nyårsafton som någon särskilt märkvärdig dag, för mig börjar det nya året på Juldagen.

I dag är det nyårsafton, Thomas och jag ska inte göra något särskilt, jag ska laga Biff Rydberg på mitt sätt, den blir mera som en lyxig pytt i panna med senapsgrädde, till efterätt skall vi äta Crème Caramel, vi dricker lite vin till det, inte till efterrätten, till Biff Rydberg naturligtvis.

Mamma har kommit hem från sjukhuset, det konstaterades att hon har hjärtsvikt, hon är trött och lite medfaren och har fått många nya mediciner som förhoppningsvis ska hålla hjärtat på gott humör, hon kommer att få göra täta återbesök och hennes luftrör ska utredas. Denna händelse skapar perspektiv på tillvaron, så jag vill avsluta det här blogg året med att ”Count my blessings” inte lova en massa som jag kanske inte håller utan tacka min skapare för allt jag har. Jag är tacksam för att jag har mat för dagen, jag har aldrig gått och lagt mig hungrig, jag har tak över huvudet, varma kläder och en skön säng att sova i, jag har lyxen att kunna välja om jag vill vara lite för mig själv eller om jag vill ha sällskap, jag har människor omkring mig som jag älskar och som älskar mig, jag har en dotter som är min glädje och stolthet, att jag fortfarande har en mamma som jag också kan kalla min vän, en make som har ett hjärta av guld och som skämmer bort mig med omtanke och kärlek, en vovve som lärt mig vad ovillkorlig kärlek är. Jag skulle kunna göra den här listan mycket längre men jag väljer att avsluta här och vill samtidigt önska er alla ett GOTT NYTT VÄLSIGNAT ÅR och även tacka er för att ni läser min blogg!

Nyårs Kramar på er alla, vi hörs nästa år!!

Det här anser jag vara Sveriges vackraste kyrka, Kiruna kyrka

 

Av susan - 29 december 2015 12:41

Nu lämnar vi den här julen bakom oss, den har varit både bra och lite turbulent, det bästa med den här julen har varit att Isadora kom hem en sväng och de dagarna hon var här blev mycket lyckade. Juldagen blev inte riktigt som vi tänkt oss, mamma och jag fick åka ambulans till Linde lasarett, mamma har haft svårt med andningen på senaste tiden, framförallt på morgonen när hon vaknat, men det har gått över ganska snabbt, juldagen var det värre en vanligt, det blev inte bättre förens framåt eftermiddagen. Framåt kvällen efter att vi ätit började mamma helt plötsligt att sluddra och vattnet hon drack rann ut genom mungipan på höger sida, då såg jag dessutom att höger ansiktshalva var alldeles sned, jag ringde direkt till larmcentralen, ambulansen kom väldigt snabbt, jag pratade fortfarande med larmcentralen när de ringde på dörren. Mamma fick stanna kvar på sjukhuset och är fortfarande kvar men kanske att hon får komma hem i dag, vi får se. Vi har fortfarande inte riktigt klart för oss vad som exakt är fel förutom att hon fick en tia som det kallas, en liten hjärnblödning som för det mesta inte ger några skador, men en tia kan vara en varning på att något större är på väg, det var bl.a därför mamma blev kvar på sjukhuset. Hur som helst, jag hoppas att något gott kommer av detta, att mamma får den hjälp hon behöver så att hennes livskvalitet förhöjs, att hon slipper vara så trött hela tiden och att hon får vara med några år till, hon kan ju faktiskt ha 10-15 år kvar, hoppas det. 

Då var det snart nytt år igen, jag tänkte dela med mig lite minnen från några olika nyårsaftnar, jag har ju faktiskt haft 58 stycken, så jag har lite att välja mellan. Jag har tillbringat en nyårsafton ensam, fast inte riktigt ensam, Isadora var med, men hon befann sig i min mage då, Isadoras pappa jobbade den nyårsaftonen, han är ju musiker, så jag tog ett medvetet beslut att fira nyår allena. Jag bullade upp med en flaska vitt vin, jaa, jag drack ett glas medan jag lagade maten och ett glas vid 12 slaget, trots att jag var havande, kycklingfilé med murkelsås och Hasselbackspotatis, till efterätt åt jag hemmagjord citronfromage, det bästa jag vet!  Det var en minnesvärd Nyårsafton, jag stornjöt, ingenting hände mer än att jag lagade mat i lugn och ro, såg på vår lilla, lilla svart vita TV och skålade in det nya året med mig själv, ett år som skulle bli det viktigaste och det mest omvälvande i mitt liv, jag skulle bli mamma!   Det var nyårsaftonen 87/88, nästa nyårsafton blev helt annorlunda, Isadoras pappa jobbade då också men min svägerska, som också var en relativt nybliven mamma, ordnade med barnvakt så att vi skulle kunna fira in det nya året på Time Square nr 1, det är byggnaden där nyårs bollen släpps på Manhattan. På den tiden, trot om ni vill, ägdes den byggnaden av Isadoras farbror som alltid ordnade en riktig hejdundrande fest där på nyåret. Det var mat, drinkar och Champagne, både kändisar och vanligt folk var bjudna, det var riktigt kul ska ni veta! På 12 slaget kunde man via en stege nå taket där bollen släpps, hade man tur kunde man hamna på TV sändningen som visades runt om i världen, bl.a Sverige, om man lyckades ta sig upp på taket vill säga, jag satt fast i trängseln som uppstod när en hysterisk kvinna fick för sig att hon absolut skulle ned för stegen igen, varför vet jag inte, hon kanske var kissnödig. I vilket fall som helst firade jag nyår i en kö istället för att glamoröst stå med ett glas Champagne uppe på taket och sakta se bollen dala neråt medan nedräkningen pågick och samtidigt vinka lite avmätt till pöbeln som fick nöja sig med att bevittna händelsen nere ifrån gatan.  

Det finns en enorm neonskylt på Time Square byggnaden, den brukar alltid synas när Time Square visas i någon film eller på annat sätt syns på bild. När Isadora föddes, meddelades det på den skylten, hennes farbror ordnade det, texten löd; Isadora Ilana Isarael 4-27-88 6lbs. 1oz Congratulations Fred and Susan. Det kändes verkligen märkvärdigt ska ni veta, Isadora var en headline på Brodway redan som nyfödd!

  

Skylten där det står "Happy New Year" är samma skylt som Isadoras födsel annonserades på.           

Av susan - 28 december 2015 10:59

Innan den här julen är helt över måste jag skriva lite om Sunnankärr, Isadoras måttstock för hur julen ska firas. Sunnankärr är en gård utanför Vedevåg i Bergslagen, mamma flyttade dit någon gång på 70-talet efter att hon träffat Ivan, min styvfar, Isas extra morfar, på en fackförenings konferens i Askersund. Sunnankärr är sålt nu, tyvärr, jag önskar att jag haft möjlighet att ta över gården.

Sunnankärr bestod av ett boningshus, gult med vita knutar och stor glasveranda, en drängstuga som var omgjord till gäststuga, bastu och tvättstuga, ett garage och en ladugård som Ivan arrenderade till sina får, Ivan hade ca 100 får. Sunnankärr ligger i en trädgård som är mera som en park med grusgångar, massor av rabatter, springbrunn, flera olika sittmiljöer och ett stort trädgårdsland. Inomhus fanns det ett kök med vedspis och, var ganska ovanligt på 70-talet, en köksö med spis, arbetsbänkar och ”bar”, en matsal som min morfar renoverade med originaltapeter från 1860-talet, där fanns en fantastisk matsalsmöbel och en gammal takkrona från en herrgård i östergötland, naturligtvis fanns det även en kakelugn. Matsalen låg jämte köket, om man gick vidare från matsalen kom man in i ett stort vardagsrum, golv och väggar bestod av breda plankor som var obehandlade i väggarna och lackade på golvet, Ivan hade tillbringat en del tid i Sydamerika, det syntes i vardagsrummet, det låg kohudar och Inka inspirerade mattor på golvet och på väggarna hängde det bl.a musikinstrument och masker som Ivan köpt på sina resor. Eftersom han jobbade som lärare på ett skolfartyg kunde han ta med sig stora föremål, så även sittmöbeln i jakaranda och skinn kom från Sydamerika. Här fanns även en uppmurad öppen spis i tegel, jag har aldrig sett något liknande, den var verkligen speciell. Efter vardagsrummet kom man till ”gröna rummet” det rummet var också renoverat av min morfar med en originaltapet som Strindberg hade i sin lägenhet vid Tegnerlunden i Stockholm, det var en grön gobeläng tapet, där av namnet på rummet. Det fanns även ett sovrum och badrum, på övervåningen fanns ett arbetsrum och en oinredd vind. På somrarna spenderade vi nästan all tid på glasverandan eller vid grillplatsen Ivan byggt, bakom huset i en slänt, med utsikt över Vängsjön, där fanns en grill, pizzaugn, vedspis, rinnande kallt vatten och en bar där man satt på stubbar. Det fanns även tre trädgårdsbord med parasoller från olika ölbryggerier Ivan besökt. Sunnankärr var ett litet paradis, vi älskade att vara där både sommar som vinter, när vi var där till jul, jag minns ju mest de snörika jularna, det brann i alla brasor, det fanns en gran i springbrunnen och en i vardagsrummet, det var pyntat i varje hörn.  Isadora och jag bodde i drängstugan när vi var där, där hade mamma också pyntat och gjort fint. Vi blev ofta hämtade av mamma eller Ivan dagen före julafton, Isa och jag brukade räkna adventsgranar på vägen till Sunnankärr, vi tävlade om hur många granar det fanns på den sidan av bilen man satt. När vi kom fram klädde vi granen och dansade lite långdans, den blev ju inte så lång, vi var bara fyra, jag, Isadora, min mormor och mamma, men det var kul! Ivan hade annat för sig.

På julafton åt vi alltid julbord innan Kalle, efter Kalle var det julklappsutdelning med tillhörande nötknäckning och julgodis, vi fick ofta vänta på Ivan som höll på med klappinslagning och rimning in i det sista. När Isadora var liten, eller faktiskt ända upp i tonåren, hade vi förskräckligt mycket julklappar, hon är, som jag berättat förut, enda barnet. Hennes farmor och farfar skickade dessutom julklappar från USA, vi höll ofta på med detta i ett par timmar, Ivan envisades dessutom med att även rimma på de klappar som ingen skrivit något rim på, mycket tålamod krävdes, från alla men ingen ville ha det på något annat sätt.

Julaftonen avslutades med lutfisk i matsalen, lutfisk skall ätas på ett speciellt sätt, först ska lutfiskbiten rensas och delas i mindre bitar som sedan blandas med potatis som också delas i mindre bitar, ovanpå detta hälles den tjocka vita såsen som man gör på grädde, man avslutar med att hälla över en lämplig mängd smält smör och sedan kryddar man med kryddpeppar, svartpeppar och vitpeppar. Detta sätt att äta lutfisk på är himmelskt, jag lovar. Vi dricker alltid ett kraftigt rödvin till detta, såååååå gott!      

                           

Av susan - 25 december 2015 12:08

I går var det julafton, den började med att vi försov oss, jag skulle ha varit uppe tidigt och gjort saffrans pannkaka, kokat kaffe, skurit upp några skivor skinka och dukat fint, Thomas skulle ha gjort upp en eld i spisen, allt detta skulle ha skett innan Isadora och mamma vaknade! Istället satt mamma i en fåtölj i vardagsrummet och väntade när jag kom upp och Isa var redan vaken. Saffranspannkakan tog längre tid att göra en jag trodde, kaffet svämmade över i kaffeapparaten, stopp i filtret, elden i spisen tog sig inte, skinkan är jag också missnöjd med, den ser ut som om de har pressat ihop en massa spillbitar, ska det vara så!!?? Ok, den är god och salt i smaken men inte så bra som jag tänkt mig. Jag tål inte mycket nu för tiden, kan det vara en följd av sjukdomen? Jag blir så fruktansvärt lätt stressad och mitt humör är väldigt lättpåverkat, jag pendlar mellan hopp och förtvivlan tycker jag, vi borde egentligen åka bort över jul, det verkar inte som om jag klarar trycket längre.

Neej, nu ska jag inte gnälla längre, det blev trots vissa missöden och lite surt humör en jätte fin julmorgon, med mycket mera julklappar en vi planerat, jag fick en Gudrun Sjödén klänning av mamma! och pannkakan blev drömgod, elden tog sig och kaffet räckte. Isadora tog bussen till Degerfors kl 13.45, då blev det tomt och vemodigt men vi ska kanske fika i Örebro på måndag. Julaftonen förlöpte som vanligt med Kalle kl. 15, ett par glas gott vin framför brasan, Julmiddag och Karl-Bertil i kombination med mat koma, vilken vi ökade på med knäck och Mozartkulor. Min make som har åkt på en ordentlig Jul förkylning nattade redan 20.30, mamma däckade kl 21.30, medan jag som är av ett ovanligt segt virke, såg midnattsmässan innan jag stöp, det blir liksom ingen julafton om jag inte får se midnattsmässan.

Jag tänker alltid mycket på farmor under julen, hon var ungefär i min ålder under den perioden jag minns, hon hade ett litet kylskåp, ungefär hälften så stort som ett normalt i dag, hon hade en frysbox nere i källaren, tre trappor ned och ett skafferi som var som ett vanligt köksskåp, hon led av kärlkramp i benen, dålig rygg, hon var tvungen att bära korsett och diabetes, hon tog två sprutor om dagen, ändå var jularna hemma hos henne överdådiga! Hur orkade hon att planera och genomföra en hel julhelg för minst 7 personer!? Hon bakade allt bröd, både matbröd och fika bröd, flera olika sorter, inte bara pepparkakor och lussebröd, hon gjorde sylta och två sorters korv, grynkorv och fläskkorv, lade in sill, stekte köttbullar och revbensspjäll, gjorde egen leverpastej. Jag fattar inte!! På hennes julbord stod alltid ett grishuvud med kristyr och äpple i munnen, jag tyckte det var fint inte läskigt alls. Lutfisken lutade hon själv i ett stort kar i källaren, jag minns hur det såg ut när den torra fisken så småningom blev alldeles vit och skivade sig. Logistiken under juldagarna måste ha varit intensiv, ut och in med all julmat, hitta burkar till alla rester, rusa upp och ned mellan frysboxen och köket, få fram stekpannor och kastruller till allt som skulle värmas, få lutfisksåsen att räcka till alla, kära nån!! Disken måste ha varit monumental. Det skulle dessutom städas, strykas juldukar och gardiner, pyntas, handlas klappar och granen skulle kläs, farmor måste ha varit fullkomligt slut när julen var över. Ni ska heller inte tro att något lämnades åt ödet, allt var planerat och genomfört in i minsta detalj, allt var vackert och smakfullt, maten var otroligt vällagad och god, julklapparna köpta med värme och eftertanke. Det kanske inte är så konstigt att jag känner mig pressad vid jul, jag har en del att leva upp till, det är ju min barndoms jular jag beskriver här och dessa jular är min måttstock, men vad jag inte riktigt förstår är att det ska vara så omöjligt att genomföra med alla hjälpmedel som finns i dag, måste försöka att analysera detta lite närmare, men inte just nu, för nu är det dags att mortla kalvfärs till timbalen, så jag låter er fira jul i fred nu, GOD JUL

 

Av susan - 21 december 2015 10:18

I dag kommer Isadora från Malmö, hon kommer med tåget 12.28 till Lindesbergs station, jag behöver väl inte tala om att jag ser fram emot det? Isadora stannar till julaftons lunch sedan bär det i väg till Degerfors och svärföräldrar. Man får acceptera sådant och det gör jag, det är värre med Isa, hon har så dåligt samvete att hon inte stannar hela julafton. Men nu ska vi ha ett par bra dagar, i dag ska vi var hos mamma, vi ska äta en gammal goding, traditionellt kokt kyckling med ris och curry, ingen chutney eller några andra konstiga, enligt mamma, tillbehör, bara morötter. I morgon ska vi göra julgodis, Isa och jag, Mozartkulor, ischoklad och knäck, onsdag ska vi handla lite julklappar och det sista i matväg innan jul, då kommer även mamma hit till oss och vi ska ha uppesittarkväll med grönkålspaj, köttbullar och en strömmingslåda som mamma tar med, vi ska självklart även smaka av julskinkan. Julaftons morgon äter vi saffranspannkaka, skinksmörgås och ha lite julklappsutdelning framför brasan, sedan åker Isadora, men det vill jag inte tänka på nu.

Att bo långt ifrån sitt barn är inget kul, men jag hade nog räknat med att hon skulle ha bott ännu längre bort, hos sin pappa i NY, men Isa verkar inte vara intresserad av att flytta dit, hon åker hellre dit och hälsar på så ofta hon kan. Det är jag tacksam för, med min ekonomi hade jag aldrig haft möjlighet att hälsa på henne särskilt ofta där. Malmö är ju faktiskt ganska nära, 5 timmar med tåg, önskar att det vore lite billigare att flyga men jag tror att en enkel till Köpenhamn kostar 3000-3500:-, det har man inte utrymme för i kassan, varken jag eller Isadora, så vi för nöja oss med SJ, som förövrigt inte heller är billigt, om man har tur och bokar i tid kan man få en tur och retur för 1500:-.

Nu ska jag göra mig i ordning, vi hörs i morgon!


 

Av susan - 20 december 2015 12:14

    De åren jag bodde i New York firade jag inte jul överhuvudtaget, min Aupair familj var judar och Isadoras pappa likaså, jag vet att mina aupair kompisar och jag försökte dra ihop något ibland men det slutade oftast med att vi gick ut på lokal istället, vilket är vanligt bland amerikaner, i alla fall i New York, julafton är en party kväll med härlig stämning.

Jag längtade hem när det var jul, hem till Sunnankärr och mamma, den enda julen jag ansträngde mig lite var Isadoras första jul, hon var 8 månader, vi var fattiga så någon gran var inte tänkbart, dessutom är granar svin dyra där eftersom de importeras från Canada, granen som finns vid Rockefeller center flygs in från Norge! Hur som helst, jag gick resolut ned till vår lokala julgransförsäljare och bad att få ta det granris som hade fallit av från granarna, det fick jag, sedan klädde jag in en plasthink med folie och klämde ned granriset i den, varefter jag klädde det med ornament och glitter som jag fått hemifrån, det blev faktiskt jätte fint.

Däremot firade jag Channuka eller Tempelinvigningsfesten, tillsammans med min judiska familj, den firas till minnet av tempelinvigningen år 165 f. Kr. Högtiden firas i 8 dagar med början den 25 i månaden Kislev. Varje kväll under högtiden tänder man ljus i en speciell ljusstake som kallas chanukkia. Ljusstaken har 8 ljushållare och oftast även ytterligare en ljushållare som kallas för tjänaren. Med tjänaren tänder man alla ljus i chanukkian. Första kvällen tänder man tjänaren + ett ljus, andra kvällen tjänaren + 2 ljus, osv.
Chanukka är en ljusets fest. Man spelar spel, sjunger och ger varandra små gåvor, den finaste gåvan sparas till sista dagen. Det hör till traditionen att äta friterad mat som latkes, potatisplättar, och suvganiot, munkar som har mycket söt sylt eller vanilj- eller chokladkräm som fyllning. Barnen leker med dreidl (jiddisch), en leksakssnurra. Snurrans sidor är markerade med hebreiska bokstäver, nun, gimel, hey och shin som bildar orden i budskapet "Ett stort mirakel skedde där".
Den historiska bakgrunden till den festen är Mackabéernas återerövring av Jerusalem och templet från de hellenistiska syrierna år 165 f. Kr. Här fick ni lite fakta, det skadar inte. Jag tyckte mycket om den här högtiden, den var ett bra alternativ till Julen.
Jag fick äran att fira Italiensk jul ett år när Isadora var liten, efter att hennes pappa och jag separerat. Isadora var fortfarande för liten att resa till NY ensam så jag följde med över jul, jag bodde hos en väninna till mig, Diane, hon bodde egentligen på Manhattan, men under julen hälsade hon på sina föräldrar i Little Neck, Long Island och dit var även jag inbjuden. Dagen före julafton bar det i väg på julfest hos Dianes syster, dit var alla släktingar bjudna, det var massor av folk, både unga och gamla, massor av mat, vin och drinkar för den som ville ha, efter festen åkte vi tillbaka till Little Neck för att beundra alla jul dekorerade hus, Dianes pappa guidade oss igenom hela området, vi såg vartenda hus som var mer eller mindre hysteriskt dekorerat med tomtar, renar, snögubbar och ljus i alla färger, helst blinkande, jag var mycket glad att jag inte led av epilepsi. New Yorkarna är tokiga i sina julljus, det är verkligen precis som i alla julfilmer, vad jag tycker om det ska jag låta vara osagt, smaken är som baken. På julaftons morgon, svansade Diane och jag omkring i Pyjamas, medan Dianes mamma lagade en massa mat som vi skulle äta senare på dagen, framåt eftermiddagen var det dags för julaftons mässa i en av Little Necks katolska kyrkor, det var Diane, hennes bror och pappa som var med, Dianes mamma var ursäktad p.g.a matlagning, vi fick sitta ungefär i mitten av kyrkan, raderna längst fram var tomma, men rätt som det var när hela kyrkan var fylld förutom dessa rader, knuffade Diane mig i sidan och viskade, nu kommer dom! In genom kyrkdörren skrider ett antal män i Kamelhårsulstrar och kvinnor i blått hår, högdraget in och placerar sig på de tomma bänkarna längst fram, sedan börjar mässan. Det var Little Necks ledande maffia familjer som gjorde entré, det var spännande och lite overkligt, hade bar sett något sådant på film innan.

 Dianes mamma lagade mat hela dagen, jag mins inte exakt vad vi åt, men att det var flera rätter och att det avslutades med Tira misu minns jag och att det serverades flera olika rätter med fisk och skaldjur som bas, katoliker äter inte kött på julafton, jag minns även vad vi drack till, Dom Pérignon, det glömmer jag inte, det var första och ända gången jag druckit det, Cava får duga nu för tiden. Det var även första gången jag åt Tira misu, det var så, så gott, det har sin givna plats någon gång under julhelgen hos mig sedan dess.

Det var en härlig julafton som avslutades framför brasan med ”hot butterd Rum”, en varm drink gjord på Rom, smör, vatten och kryddor och familjespel, i väntan på att klockan skulle bli över 12, då delades julklapparna ut, jag fick också julklappar bl.a ett par julstrumpor som blinkade!!!

Jag slänger med ett recept på "Hot butterd Rum" det är verkligen gott, http://www.foodnetwork.com/recipes/emeril-lagasse/hot-buttered-rum-cocktail-recipe.html

Av susan - 18 december 2015 16:58

Jag glömde några viktiga saker i går, pepparkakor, hembakade förstås, egen kryddad julsnaps och Ris ala Malta, eller apelsinris som vi kallar det för, eller låt oss reda ut detta, Ris ala Malta är risgrynsgröt blandat med vanilj och vispad grädde som äts med en sylt, saftsås eller, som vi gör, rårörd hallonsylt. Apelsinris är risgrynsgröt blandat med vanilj, vispad grädde och bitar av apelsin. Om det är någon där ute som har invändningar, hör gärna av er.

Som jag skrev i går blir det naturligtvis jul även om jag inte lyckas skapa de, enligt mig, perfekta förutsättningarna, men jag upplever alltid ett visst mått av frustration som i sin tur skapar stress eller rättare sagt, är ett hinder för att den där efterlängtade julfriden eller förnöjsamheten som jag längtar efter ska träda in. Problemet är nog att även om jag lyckades skapa dessa ”perfekta” förutsättningar skulle friden ändå inte infinna sig så som jag förväntar mig, jag måste nog acceptera att den kommer i små ögonblick nu förtiden, t.ex när man kör ned näsan i en Hyacint eller doften av en apelsin med nejlikor eller när man precis öppnar ugnsluckan till den nygriljerade skinkan. När granen är nyklädd brukar jag sätta mig ned och kisa med ögonen mot den, då blir ljusen, kulorna och glittret alldeles diffusa och extra juliga, det har jag gjort sedan jag var barn, där brukar ett ögonblick av julfrid infinna sig. En av mina favorit stunder på Julafton är när alla har lagt sig och jag är ensam vaken, då ser jag på midnattsmässan i Rom, för mig är det en perfekt avslutning på Julaftonen och början på Juldagen.

För några år sedan bestämde vi oss för att fira jul i Rom, min dröm hade länge varit att få gå på midnattsmässan i S:t Peterskyrkan på riktigt, vi skrev till Vatikanen i slutet av sommaren och i november fick vi ett brev tillbaka att vi hade blivit reserverade två platser, ståplatser visserligen men ändå. Det var i mitt tycke en helt fantastisk jul, det var vårväder i Rom och vi åt på restaurang varje kväll, ute! och höjdpunkten blev midnattsmässan, det var precis så märkvärdigt som jag trott, jag stod så nära gången där påven och alla kardinaler kommer i sin procession, så jag hade lätt kunnat snudda vid påven, som då var Ratzinger, kyrkan var smyckad och så vacker, alla var uppklädda och högtidliga. Krubban är färdigställd för att så fort det är efter midnatt ta emot Jesusbarnet som bärs dit av påven själv. Jag rekommenderar en Jul i Rom och ett besök i S:t Peterskyrkan, till alla, även om du inte har en tro så kan du njuta av de rika konstskatterna, men det är klart, har du en tro blir det ett strå vassare.

Vi bodde i en lägenhet bara ett stenkast från S:t Peterskyrkan så vi promenerade dit i stort sätt varje dag, vi var där i 7 dagar, vi gjorde självklart annat också, som t.ex besökte Piazza Navonas julmarknad, också väl värt ett besök. Det var en underbar jul som jag gärna skulle vilja göra om.

Bild nr 1. Krubban utanför S:t Peters kyrkan

Bild nr 2. Påve Benedict XVI, fel inställd kamera, men jag har en bild i alla fall!

Bild nr 3. Krubban inne i S:t Peterskyrkan på Juldagen

Bild nr 4. Krubban på Piaza Navona

Bild nr 5. Mamma, Thomas och jag dinnerar ute! dagen före julafton på Piaza Navona


         

 

Av susan - 17 december 2015 12:42

För mig är Julen både märkvärdig och viktig, först och främst det självklara, eftersom jag är troende kristen, Jesus föddes på Juldagen…mnjaa, kanske inte just på våran juldag men vi firar i alla fall att han föddes på juldagen. Jag är dessutom vansinnigt traditionell, det betyder att mitt mål är att vakna på julafton till ett perfekt städat och pyntat hem, granen klädd kvällen innan, tre hemgjorda julgrupper och minst 5-6 hyacinter och lika många julstjärnor, julkronan klädd med lingonris med, helst, hemstöpta ljus, inköpta på Johannaskolans basar. Minst tre sorters godis, lutfisken i blöt, skinkan griljerad i kylskåpet, minst fyra sorters vegetariska rätter till julbordet, hemmagjord korv och paté, två sorters sill, hembakat bröd, perfekta hembakade mandelmusslor, ål och gravad lax, hovsås till skinkan, gravlaxsås till laxen och sås, vad den nu heter till patén och små j---a gurkor ska det va också, å herregud jag höll på att glömma köttbullarna, dessutom skall det finnas saffranspannkaka till frukost på julafton med grädde och god sylt och egen hemgjord glögg. Murklorna skall ligga i blöt till juldagens kalvtunga med hasselbackspotatis och murkelsås, får man inte tag i tunga blir det kalvtimbal, det är tradition, så har vi alltid gjort. Jag är även barnsligt förtjust i julklappar, fortfarande, när jag var liten fick jag mängder av julklappar, ca 30 st. varje jul! Samma för Isadora, jag vill fortfarande ha många julklappar och jag vill bli överraskad, jag vill att folk ska ha lite fantasi, inte bara köpa det som står på min önskelista, jag vill ge många julklappar också, jag är bra på att köpa julklappar om jag får säga det själv.

Verkligheten ser lite annorlunda ut, städningen blir nästan genomförd, bara nästan, pyntet blir nästan som planerat, i stället för lingonris i julkronan blir det idegran från trädgården, orkar inte plocka lingonris, har förövrigt svårt att gå i skogen och köpta ljus från IKEA, godis, jaa det blir nog tre sorter, mandelmusslor, neej jag utmanar inte mitt dåliga humör på det viset, jag har försökt, av 15 möjliga har jag på sin höjd fått ut fyra hela mandelmusslor, de vegetariska rätterna blir kanske två, den hemmagjorda korven och patén förvandlas till några prinskorvar och lite köpt paté i bästa fall, en sorts sill som mamma tar med, världens godaste för övrigt, hembakat bröd, sällan, lax och ål, neej inte i år. Däremot blir det definitivt hemmagjorda köttbullar, lutfisk och kalvtunga eller kalvtimbal med murkelsås på juldagen. På julaftonsmorgonen blir det saffranspannkaka, det kan jag inte vara utan. Julklappar då? Jaa, det blir lite till våra vuxna barn, dom behöver ju alltid pengar och jag brukar få något av mamma och jag ger henne något också, i år köper min man och jag lite nya kläder så det får bli våra julklappar till oss.

Om man jämför det första och andra alternativet låter det andra trots allt inte så tokigt, det blir nog en bra jul i år också, dessutom har jag ju bakat saffransbröd! Gran blir det, en liten och dessutom en liten, liten till köket och blommor, massor av blommor!


     

Presentation


I dag är en ny dag!

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12 13
14 15 16 17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 29
30
31
<<< December 2015 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Tankar om tro

Mina tankar och funderingar kring tro m.m

Mat

Massor av tankar kring mat, dryck och hälsa.

MS

Eftersom jag har MS......

Hantverk

Lika viktigt som luften jag andas

Gästbok


Skapa flashcards