Alla inlägg under augusti 2016

Av susan - 16 augusti 2016 13:44

I dag reser Isadora hem till Malmö på riktigt, men det känns än så länge faktiskt helt ok och gårdagens middag för henne och väninnan Linn gick också förvånansvärt bra, trots att jag lagade helstekt regnbågslax med en vegan sås och en varm gräslökssås efter mammas recept, kokta små fina rödbetor med ädelost sås för dem som får äta det, kokt potatis från vår handelsträdgård och ny spritade gröna ärtor, som jag för övrigt rekommenderar för er nervsvaga där ute, sitt i soffan med något trevligt program på tv, Ernst t.ex ha påsen med spritärtor och en sil i knäet, en skalkniv i handen och en påse för renset på golvet bredvid dig, på så vis blir spritandet meditativt och bomull för själen. För övrigt gjorde jag även en vegansk röd vinbärstårta, Linn fyllde år i torsdags.

Ett mörkt moln på himlen finns i form av min stackars ömma moder som återigen har problem med magen, hon kunde tråkigt nog inte vara med och äta i går, hon låg till sängs med illamående och magknip, nu hoppas vi att det bara är en bakterie eller något hon ätit, det ät ju rötmånad, vi får se hur hon mår i dag, hon och Isadora sover fortfarande.

Nu ska jag försöka få in vardags lunken igen, jag vet att mina nerver mår bra av det, något annat som står på ”to do” listan är att komma igång med lite aktiviteter, träning på cross country maskinen t.ex att åka till Örebro för besök på museer och konsthall, försöka att komma ihåg att göra något roligt utöver det vanliga, man blir mer intressant då, både för sig själv och andra.

Det här var igår, jag glömde att lägga ut texten men hur som helst gick allt bra i går, inga panikattacker och inga SJ förseningar och mamma mår bättre, så i dag ska hon och jag äta kräftor, vi köpte några svenska signalkräftor, på Lidl faktiskt, Lidl är inte så dumt egentligen, visserligen önskar jag att Lidl i Sverige var mer likt Lidl i Amsterdam, där kunde man köpa en flaska mycket bra Bordeaux när man handlade middagsmaten, men man kan inte få allt, för övrigt gillar jag vårt Svenska systembolag.

 

 

Av susan - 13 augusti 2016 07:00

Jag tror inte att jag kan räkna med att bli helt fri från panikångest och depressioner men jag jobbar konstant på att hitta vägar att hantera dessa och slippa läkemedel, jag tror att man kommer längre med det än att döva med mediciner, om man orkar och kan, medicinerna läker inte panikångest och depression men visst, är man inne i en svacka som är så svår att ta sig ur att man inte ”ser skogen för alla träd” kanske man måste ta till medicin, medicin har hjälpt mig många gånger, tror jag i alla fall, man kan inte så noga veta om man läser forskning på ämnet, jag har ätit serotonin höjande läkemedel. I mitt fall tror jag att serotoninet inte alltid är för lågt men somliga har, om jag förstått det rätt, kroniskt låg halt serotonin i kroppen och rekommenderas att alltid äta dessa preparat.

Med andra ord, har man anlag för depression och panikångest har man för låg serotonin halt i kroppen, hur ofta stämmer det? Kan det inte vara så att man helt enkelt reagerar helt naturligt på hur världen ser ut i dag, om man lyssnar på nyheterna får man genast information om hur många anledningar som helst att få panik över. Egentligen borde jag både skrika och gråta över det som nyhetsförmedlaren berättar, jag borde kasta mig på golvet och slita i mina kläder, vrida mig som en mask, ja riktigt reagera på det jag hör. Skulle jag må bättre då? Jaa kanske. Jag kan omöjligt göra något åt allt som händer i världen men jag kan ju reagera åtminstone, jag gör inte det, jag bara konstaterar kallt att jaha, där var det ytterligare en jordbävning med flera tusen människor som gick åt, eller ytterligare en terrorattack eller ytterligare ett oväder som ödelägger byar och t.o.m städer. I bästa fall, om händelsen skett tillräckligt nära kanske jag blir tillräckligt upprörd för att skriva en blogg i ämnet eller åtminstone diskutera detta med maken över kvällens glas rödtjut.

Eftersom jag som så många andra med mig inte orkar reagera med kraft och intensitet direkt när informationen når mig kommer kanske reaktionen i form av depression och ångestattacker i efterhand. Jag har märkt att min ångest löses upp om jag forcerar fram en riktig gråtattack så under dessa perioder försöker jag gråta så ofta som möjligt, det vattnar ur ångest känslan.

Jag känner att jag måste skriva lite mer om detta, ni underbara lilla skara läsare av min blogg är mitt ack så viktiga bollplank, så tillsammans kanske vi kan lösa det här med ångest och depression, haha, we wish!

 

Av susan - 12 augusti 2016 11:17

Nu har Isadora åkt för den här gången, behöver väl inte tillägga att det är vansinnigt tomt, men hon kommer faktiskt en sväng till innan hon åker hem till Malmö, på söndag och stannar till måndag så vi behövde inte säga hej då så där jätte alvarligt ännu. Hon och en kompis har hyrt bil och är nu på väg till västkusten för att campa med tält. Det har varit en jätte bra vecka, förutom att jag av någon underlig anledning har haft riktigt jobbigt med panikångest attacker slag i slag, har knappt hunnit andas förens nästa kommer, det värsta med dessa attacker är att jag nästan aldrig vet varför, när man helt plötsligt befinner sig i panikläge vill man gärna definiera en anledning men icke sa Nicke, de kommer ofta när man absolut inte har någon anledning att må dåligt. För er som aldrig haft någon panik attack kan jag lättast beskriva dessa så här: tänk er att ni befinner er på ett flygplan och att det helt plötsligt börjar förlora höjd, du inser att planet är på väg att störta, känslan som då troligen sprids i din kropp och hjärna är väldigt lik en panikattack, jag vet, jag har befunnit mig i ett plan under dessa omständigheter, så jag vet hur det känns.

En sak har jag förstått, jag tål ingen som helst stress, jag har t.o.m svårt att hantera ett inspirerat samtal när jag mår så här, jag måste dessutom vara väldigt noga med vad jag ser på tv, vilket är ju ganska bra, jag har slutat lyssna på deckare, kanske också positivt, med andra ord, jag måste städa bort alla moment i min vardag eller fest som skapar oro. Men samtidigt måste jag ju utmana mig själv annars kommer mitt liv att bli alldeles för innehållslöst och trångt, jag måste försiktigt tänja ut cirkeln runt mig igen, med ljusa, positiva och trygga aktiviteter och omringa mig med positiva människor som inte stjäl min kraft, som väl är har jag inga sådana i mitt liv nu för tiden, som stjäl min kraft alltså.

I dag ska jag ta cykeln och besöka vår fina handelsträdgård för lite ägg köp, det är sådana små händelser som jag behöver, kanske jag även köper någon fin blomma.

 

Av susan - 4 augusti 2016 11:57

Nu är Isadora här, hon har varit här sedan i söndags, hennes tåg skulle anlända i Örebro kl 20.47 men bussen till Lindesberg skulle inte avgå förens kl 22.10 så vi bestämde oss för att hämta henne där i stället, det hela slutade med att hon blev mer eller mindre fast i Mjölby, där skulle hon få vänta i två timmar på en anslutnings buss vilket i sin tur betöd att hon inte skulle komma fram till Örebro förens 22.20 så vi bestämde oss för att helt enkelt hämta henne i Mjölby. Vi fick en riktigt trevlig kvällstur genom sommar vackra Sverige i stället för att bara sitta hemma och vänta, man kan väl slutligen påstå att SJ inte har något vidare koll på läget, men det vet vi ju redan.

I måndags gjorde vi inte så mycket förutom handla, prata följa mamma till röntgen, man tar äntligen hennes yrsel på allvar och prata mera, laga mat, äta och dricka ett glas vin eller två men i tisdags gjorde vi en utflykt med slutdestination, Spikens fiskeläge utanför Lidköping. Först fikade vi med medhavda ägg mackor vid Bora sjön, sedan besökte vi Skagersholm, där jag spenderade somrarna hos farmor, jag visste redan på förhand att huset var i ett fruktansvärt skick men när vi kom fram fanns inget hus längre, det var rivet, alla byggnaderna förutom en gammal smedja var borta, det kändes konstigt och tragiskt. Trädgården som farmor var så noga med var helt övervuxen, det enda som fanns kvar var träden där vi hade gungorna, mitt Skagersholm som jag bevarar i mitt minne är officiellt borta för evigt men en så länge har det inte byggts något nytt på tomten, det hade känts ännu värre. Jägmästare Stolts hus fanns kvar, slitet och förfallet visserligen men det stod där med sin underbara punsch veranda, allt annat fanns också kvar, herrgården och flyglarna, svinstian, ladugården, båthuset och en mycket vresig sjö, Skagern. Det är en mycket speciell trakt, magisk, jag skulle vilja ha ett sommarvisste där, kanske, kanske.

Vi åkte vidare mot Lidköping genom vackra Västergötland, i Lidköping besökte vi Rörstrand och Delicato, vi köpte koppar men inte Rörstrand, de hade inte Eden, jag vill ha Eden koppar, jag köpte tre stycken Ittala koppar, Taika, i stället, jag blev jätte förtjust i dem, Taika betyder ”magi” på svenska, ska köpa en till, då har vi fyra Taika och fyra Mon ami, Rörstrand. Mamma och Isadora handlade också lite av varje.

Spikens fiskeläge rekommenderar jag innerligt om ni inte redan varit där, det var nästan som västkusten eller Öland, små röda bodar där man kunde handla massor av god fisk, både rökt och färsk, vi åt lunch och promenerade, inhandlade ål, rökt fjällröding och hjortron sås, vi tog även en snabbtitt på Läckö slott, imponerande byggnad! Härlig dags utflykt!

Här hade vi våra gungor

   

 

Presentation


I dag är en ny dag!

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2016 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Tankar om tro

Mina tankar och funderingar kring tro m.m

Mat

Massor av tankar kring mat, dryck och hälsa.

MS

Eftersom jag har MS......

Hantverk

Lika viktigt som luften jag andas

Gästbok


Skapa flashcards