Sixtysomething

”Thirtysomething” var en TV serie, sent 80-tal, tidigt 90-tal om ett gäng individer i trettioårsåldern som skaffade barn, köpte hus, gick igenom kriser, vänstrade, blev kära, kort sagt man fick följa två par och ett antal singlars liv i förorten till en större amerikansk stad. Jag följde den här serien slaviskt, jag var ”thirtysomething” hade precis fått barn och levde dessutom i USA, inte i någon förort utan mitt på Manhattan visserligen men hur som helst kunde jag verkligen relatera till vad som utspelades. Nu är jag snart sixtysomething och efterlyser en serie som jag kan relatera till i nuläget, gärna ett gäng coola sextioplussare som gör en massa spännande saker, jag har en massa vänner som gör roliga och spännande saker, även jag själv hittar på ett och annat då och då men på TV finns banne mig inga cuttingedge sextioåringar, vet inte om ”cuttingedge” är rätt uttryckt men ni förstår vad jag menar, gör något utöver det vanliga. Finns det några sextioåringar på TV över huvud taget, förutom kungen, Silvia och en och annan torr förståsigpåare?

Det känns inte inspirerande att fylla sextio, känns inte någe coolt överhuvudtaget! När jag tänker på mig själv så känner jag mig absolut inte som sextio, någonstans mittemellan 30 och 40 befinner jag mig fortfarande, när jag ser mig i spegeln kan jag tacksamt konstatera att jag heller inte ser ut som sextio, ganska slät i hyn och pigga ögon. Man kanske ska försöka att bara leva och inte tänka på ålder i siffror utan i erfarenhet och tacksamhet för att man har fått vara med så länge, jag hoppas och siktar på ca 30 år till eller kanske 117 år som tydligen den äldsta i världen är, då får jag hänga med i 57 år till!!! Det är nästan lika länge som jag levt.

När jag fyllde trettio, bodde jag fortfarande på Long Island, den dagen vräkte snön ned vilket betydde att alla butiker var stängda, Fred, som var min dåvarande man, hade inte för ett ögonblick tänkt på i förhand att det var min födelsedag så ingen present, god frukost, blommor eller födelsedagsmiddag, jag var ganska förkrossad faktiskt. Som väl var ringde naturligtvis min ömma moder, jag hade säkert fått ett kuvert från henne i förväg med kort och lite slantar, även min fina vän Inga-Lill Gustavsson ringde och grattade, hon är för övrigt en riktigt cool sextioåring. Jag är säker på att jag kanske någon eller några dagar senare blev grattad med både middag och presenter av Isadoras farmor och farfar, men jag minns att jag kände mig blåst på 30-årsdagen. När jag fyllde 40 höll företaget jag arbetade på att gå i konkurs och eftersom jag var väldigt personligt involverad, blev det bara en snabbt inhandlad smörgåstårta och några flaskor vin tillsammans med mina allra närmaste, mycket trevligt för övrigt, men ingen stor fest. När jag fyllde 50, låg min styvfar svårt sjuk på USÖ, vi hade fruktansvärt dåligt med pengar, så den dagen minns jag inte överhuvudtaget, förutom att presenten jag fick av mamma och Ivan gjorde att vi kunde äta resten av månaden. I dag är det på sätt och vis ett liknande scenario, vänner som skulle ha kommit i dag har blivit sjuka, men jag är såå tacksam för att en av dem förhoppningsvis är på bättringsvägen, lång väg till att bli helt frisk men han är en bit på väg, min andra sjuka vän behöver massor av stöd och kärlek, vilket hon får av sin familj, jag försöker så gott jag kan också, så ska det nog reda ut sig även där.

Jag har blivit uppvaktad av min man som sjungit för mig på telefonen från sitt arbete och min fina mamma har uppvaktat med blommor och en slant som för övrigt skall användas till resa senare i vår med Isadora. I eftermiddag  skall vi fika med Wilma tårta och makens goda Ökensand kakor, sedan blir det lax med romsås och sparris, en god Amarone och mer tårta.

I skrivandes stund intar jag en kopp kaffe och lyssnar på Pat Metheny, Charlie Haden, Beyond the Missouri sky,rekommenderas, framför en värmande brasa.

Så ni hör, det går ingen nöd på mig:)

  0

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mat hållningen har blivit ytterligare komplicerad här hemma eftersom min make bestämt sig för att köra LCHF ett tag, framförallt för att gå ned lite i vikt men också för att få ned sitt blodtryck som visade sig vara farligt högt. LCHF är ju nästan mo...

Jaha då var den dagen över, nu är jag officiellt 60+, den stora dagen flöt fram lugnt och skönt, förutom att jag på eftermiddagen, precis innan kaffe och tårta, började må illa, så maten, det goda vinet och mera tårta blev väldigt sparsamt för min de...

I dag reser Isadora hem till Malmö på riktigt, men det känns än så länge faktiskt helt ok och gårdagens middag för henne och väninnan Linn gick också förvånansvärt bra, trots att jag lagade helstekt regnbågslax med en vegan sås och en varm gräslöksså...

Jag tror inte att jag kan räkna med att bli helt fri från panikångest och depressioner men jag jobbar konstant på att hitta vägar att hantera dessa och slippa läkemedel, jag tror att man kommer längre med det än att döva med mediciner, om man orkar o...

Nu har Isadora åkt för den här gången, behöver väl inte tillägga att det är vansinnigt tomt, men hon kommer faktiskt en sväng till innan hon åker hem till Malmö, på söndag och stannar till måndag så vi behövde inte säga hej då så där jätte alvarligt ...