Finns det lyckliga skilsmässor? Jag har gått igenom två, min mamma och pappas och min egen med min dotters pappa. Neej det finns inga lyckliga skilsmässor bara mer eller mindre väl genomförda, när det finns barn involverade. Sedan beror det naturligtvis på över hur lång tid man menar, mammas och pappas skilsmässa var ett stort fiasko när det hände men över tid tror jag att både mamma och jag hade det bättre med pappa på avstånd. Jag tror att detsamma gäller för min egen skilsmässa.

Jag förstod när jag blev lite äldre att min kära far hade varit mer eller mindre konstant otrogen, så också med sin nya kvinna som inte heller varade för evigt. Jag har alltid undrat varför, har frågat min pappa många gånger men han har aldrig kunnat ge mig ett vettigt svar, han såg väldigt bra ut och var otroligt charmig och rolig, han kunde få en kvinna att känna sig vacker, så kanske svaret är; för att han kunde. Man kan ju också fundera på hans relation med sin egen far som också han var konstant otrogen, dessutom hade både min farfar och min pappa en väldigt varm och passionerad relation till alkohol. Pappa skötte alltid sitt arbete, han drack aldrig dagen innan han skulle köra, han gick som sagt tillbaka till lastbils körandet efter några år som yrkeslärare, han körde långa sträckor, aldrig utomlands men mellan Helsingborg och Sundsvall t.ex så han var borta ett par dagar i sträck. När han var ledig drack han från morgon till kväll, han hade en flaska och ett snapps glas i förrådet, han gjorde sig ärende ditt med jämna mellanrum under dagen, men aldrig så det märktes nämnvärt, kanske framåt kvällen men bara som en lätt salongsberusning, han orkade hur länge som helst, vi brukade sitta uppe och prata till solen gick upp ibland. Pappa var världens bästa festarrangör, många och roliga fester arrangerades i hans hus i Helsingborg, med grannar och vänner. Han var en perfekt värd, det skålades och hölls tal, han underhöll på sitt piano och ingen kunde berätta historier som han. Min farfar drack på ett annat sätt, i alla fall enligt farmor, han söp och kom hem full, slog min farmor och tog hushållspengarna som hon skulle ha till mat och söp upp dem också, ni vet, den där mera klassiska varianten, vad jag vet brukade aldrig min pappa våld mot någon, påverkad eller icke, men alkoholen brände ut honom och, tror jag, knäckte hans andra äktenskap.

Det är konstigt hur alkohol kan bli så naturligt, när jag var hos pappa var den ett naturligt och konstant inslag i både vardag och fest, inget konstigt att han hade ett glas och en flaska stående i förrådet tyckte jag, det blev nästan en mysfaktor!?  

Pappa hade fem stora intressen och äkta kärlekar, sina hundar, jakt, hästar, båtar och sist men absolut inte minst, musik. Han spelade piano riktigt bra, han var självlärd men kunde inte läsa noter, han hade näst intill ett perfekt gehör och kunde plocka ut nästan vilken låt han ville på piano eller keyboard, han älskade jazz, framförallt storband. Ella Fitzgerald, Errol Garner och Duke Ellington låg honom varmt om hjärtat men han älskade all musik som var bra och han var alltid uppkollad på ny musik, detta var ett intresse han och jag delade, vi lyssnade och diskuterade massor av musik. Nu blir det fortsättning i morgon för nu ska jag arrangera en liten fest för min mamma

som fyller 82 år i dag, ha en härlig söndag och grattis på fars dag till alla mer eller mindre lyckade pappor där ute!

Pappa och jag i Kvissmare kanal