Det är många som blir offer i en skilsmässa och ringarna på vattnet slutar aldrig att föröka sig, på gott och ont. En skilsmässa kan ha något gott med sig men inte initialt, bara i förlängningen, efter att de olika parterna har fått utrymme och instrument att läka och bearbeta sina olika roller i sammanhanget, roller förändras och får en annan betydelse i och med en skilsmässa, roller som man absolut inte bett om att få men ändå måste finna sig i, min dotter t.ex måste finna sig i att alltid resa långt om hon vill träffa sin pappa, vilket hon har fått leva med sen hon var 2 år, det kan upplevas som exotiskt och spännande för en del, men för henne? Tror inte det.

Förmågan att gå vidare efter en skilsmässa, för alla berörda parter, beror nog även på vilken typ av människa man är, orkar man bearbeta, har man förmågan att förlåta eller rättare sagt, förstår man att förlåtelse är en viktig del för sitt eget läkande eller sitter bitterheten envist fast någonstans där under ytan och som i mitt fall, dyker upp då och då. Man kan ha olika perioder där man känner sig ofantligt stark och då känns det också som om man kan släppa, förlåta och gå vidare men i sköra perioder kommer det tillbaka igen. Jag tror förlåtelse måste vara något som är pågående, man kanske inte kan förlåta en gång för alla, det kanske är något man måste vara beredd att göra om och om igen, att leva i förlåtelse är nog inte så dumt. Jag har mött en del människor som bestämt sig för att leva i oförlåtelse, de klamrar sig fast i bitterhet och besvikelse som om livet självt hängde på det, de proklamerar stolt att de aldrig kommer att förlåta, vad det nu är, en händelse eller person som förorsakat detta lidande. Vad många glömmer bort eller inte har blivit upplysta om är att förlåtelse är ett medvetet beslut, man måste bestämma sig för att förlåta, det kan ta tid men man måste bestämma sig för att medvetet välja den vägen.  Härifrån är det inte långt till att börja dra paralleller mellan förlåtelse och alla olika konflikter som råder i världen just nu men jag väljer att sluta här, de parallellerna, som är ganska självklara, får ni dra själva.

Det kommer att kräva förlåtelse för att jag lägger upp den här bilden