Jag hoppas och ber att vi inte börjar blanda ihop händelserna i Paris med flyktingkrisen på fel sätt, de som flyr, flyr just bl.a från sådana som IS och framförallt, tänk er för innan ni uttalar er om Muslimer och Islam. Lyssna inte på ryktesspridningar på sociala medier, låt er inte ryckas med av allt hat som sprids, försök att ta reda på fakta, undvik att generalisera, jag vet, det är lite jobbigare och kräver lite mer, men försök, låt inte era hjärtan hårdna för då har de mörka makterna segrat.

Jag skulle vilja vädra en tanke, en tanke som hjälper mig att förstå dessa fruktansvärda handlingar som vi sett i Paris, jag behöver förstå. Inte ett rykte, inte fakta, bara en tanke. Jag använder fyra länder som exempel, Frankrike, Belgien, England och Spanien, alla fyra är kolonialmakter och alla fyra har utsatts för grova terrordåd. Att vara en kolonialmakt innebär att med millitära medel erövra och mer eller mindre förslava ett land, att ekonomiskt och politiskt exploatera och i vissa fall förbjuda  kulturella och religiösa uttryck, kulturimperialism. Man har i många fall utarmat dessa länder, på ett hänsynslöst sätt, med andra ord, västvärldens ekonomiska grundplåt har möjliggjorts genom kolonialismen.  Vår levnadsstandard, jaa, jag tror faktiskt att Sverige också har åkt snålskjuts på detta, vi är inte oskyldiga, har alltså möjliggjorts p.g.a förtryck och exploatering av dessa länder. Menar jag då att våldet vi nyss sätt i Paris, som med all säkerhet kommer att upprepas och bli värre,  rättfärdigas genom detta, att det blir mindre hemskt , neej, det menar jag absolut inte, varje generation och individ har ansvar för sitt handlande, men likförbaskat tror jag att vi nu skördar något som vi en gång var med om att så, här fick” vi” stå för västvärlden. Jag tycker att det är viktigt att försöka förstå, förstå var ondskan kommer ur, gör vi inte det kan vi inte förebygga, precis som Malala Yousafzai en gång myntat ”With guns you can kill terrorists, with education you can kill terrorism” .

Med den här bloggen och det jag skriver når jag oss mer eller mindre ”vanliga” människor, inte politiker, journalister och ”proffs bloggare”, det är inte för dem jag skriver, jag vill i detta inlägg bara förmana och påminna oss ”vanliga” att tänka till innan vi låter våra känslor rusa iväg med oss. Innan vi börjar hata.

Många av er tycker antagligen att jag är vidrig som försöker att förstå sådana fruktansvärda handlingar, det kan jag inte och jag vill faktiskt inte heller, men jag vill lära mig mera om ursprunget och var sådan ondska kommer ur, det är därför jag funderar i sådana banor som ovan, en liten, liten del av något väldigt stort och komplicerat, ondska som skapats ur ondska. Ondska har en benägenhet att reproducera sig självt och trivs bäst bland likasinnade.  Ondska och hat trivs tillsammans, ondska tycker det är bra när vi generaliserar, när vi inte orkar tänka till. Rädsla är som ett drivhus för ondska, där kan den växa och gro, men det här vet ni ju redan, ha en bra fredag!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mat hållningen har blivit ytterligare komplicerad här hemma eftersom min make bestämt sig för att köra LCHF ett tag, framförallt för att gå ned lite i vikt men också för att få ned sitt blodtryck som visade sig vara farligt högt. LCHF är ju nästan mo...

Jaha då var den dagen över, nu är jag officiellt 60+, den stora dagen flöt fram lugnt och skönt, förutom att jag på eftermiddagen, precis innan kaffe och tårta, började må illa, så maten, det goda vinet och mera tårta blev väldigt sparsamt för min de...

Sixtysomething ”Thirtysomething” var en TV serie, sent 80-tal, tidigt 90-tal om ett gäng individer i trettioårsåldern som skaffade barn, köpte hus, gick igenom kriser, vänstrade, blev kära, kort sagt man fick följa två par och ett antal...

I dag reser Isadora hem till Malmö på riktigt, men det känns än så länge faktiskt helt ok och gårdagens middag för henne och väninnan Linn gick också förvånansvärt bra, trots att jag lagade helstekt regnbågslax med en vegan sås och en varm gräslöksså...

Jag tror inte att jag kan räkna med att bli helt fri från panikångest och depressioner men jag jobbar konstant på att hitta vägar att hantera dessa och slippa läkemedel, jag tror att man kommer längre med det än att döva med mediciner, om man orkar o...