De åren jag bodde i New York firade jag inte jul överhuvudtaget, min Aupair familj var judar och Isadoras pappa likaså, jag vet att mina aupair kompisar och jag försökte dra ihop något ibland men det slutade oftast med att vi gick ut på lokal istället, vilket är vanligt bland amerikaner, i alla fall i New York, julafton är en party kväll med härlig stämning.

Jag längtade hem när det var jul, hem till Sunnankärr och mamma, den enda julen jag ansträngde mig lite var Isadoras första jul, hon var 8 månader, vi var fattiga så någon gran var inte tänkbart, dessutom är granar svin dyra där eftersom de importeras från Canada, granen som finns vid Rockefeller center flygs in från Norge! Hur som helst, jag gick resolut ned till vår lokala julgransförsäljare och bad att få ta det granris som hade fallit av från granarna, det fick jag, sedan klädde jag in en plasthink med folie och klämde ned granriset i den, varefter jag klädde det med ornament och glitter som jag fått hemifrån, det blev faktiskt jätte fint.

Däremot firade jag Channuka eller Tempelinvigningsfesten, tillsammans med min judiska familj, den firas till minnet av tempelinvigningen år 165 f. Kr. Högtiden firas i 8 dagar med början den 25 i månaden Kislev. Varje kväll under högtiden tänder man ljus i en speciell ljusstake som kallas chanukkia. Ljusstaken har 8 ljushållare och oftast även ytterligare en ljushållare som kallas för tjänaren. Med tjänaren tänder man alla ljus i chanukkian. Första kvällen tänder man tjänaren + ett ljus, andra kvällen tjänaren + 2 ljus, osv.
Chanukka är en ljusets fest. Man spelar spel, sjunger och ger varandra små gåvor, den finaste gåvan sparas till sista dagen. Det hör till traditionen att äta friterad mat som latkes, potatisplättar, och suvganiot, munkar som har mycket söt sylt eller vanilj- eller chokladkräm som fyllning. Barnen leker med dreidl (jiddisch), en leksakssnurra. Snurrans sidor är markerade med hebreiska bokstäver, nun, gimel, hey och shin som bildar orden i budskapet "Ett stort mirakel skedde där".
Den historiska bakgrunden till den festen är Mackabéernas återerövring av Jerusalem och templet från de hellenistiska syrierna år 165 f. Kr. Här fick ni lite fakta, det skadar inte. Jag tyckte mycket om den här högtiden, den var ett bra alternativ till Julen.
Jag fick äran att fira Italiensk jul ett år när Isadora var liten, efter att hennes pappa och jag separerat. Isadora var fortfarande för liten att resa till NY ensam så jag följde med över jul, jag bodde hos en väninna till mig, Diane, hon bodde egentligen på Manhattan, men under julen hälsade hon på sina föräldrar i Little Neck, Long Island och dit var även jag inbjuden. Dagen före julafton bar det i väg på julfest hos Dianes syster, dit var alla släktingar bjudna, det var massor av folk, både unga och gamla, massor av mat, vin och drinkar för den som ville ha, efter festen åkte vi tillbaka till Little Neck för att beundra alla jul dekorerade hus, Dianes pappa guidade oss igenom hela området, vi såg vartenda hus som var mer eller mindre hysteriskt dekorerat med tomtar, renar, snögubbar och ljus i alla färger, helst blinkande, jag var mycket glad att jag inte led av epilepsi. New Yorkarna är tokiga i sina julljus, det är verkligen precis som i alla julfilmer, vad jag tycker om det ska jag låta vara osagt, smaken är som baken. På julaftons morgon, svansade Diane och jag omkring i Pyjamas, medan Dianes mamma lagade en massa mat som vi skulle äta senare på dagen, framåt eftermiddagen var det dags för julaftons mässa i en av Little Necks katolska kyrkor, det var Diane, hennes bror och pappa som var med, Dianes mamma var ursäktad p.g.a matlagning, vi fick sitta ungefär i mitten av kyrkan, raderna längst fram var tomma, men rätt som det var när hela kyrkan var fylld förutom dessa rader, knuffade Diane mig i sidan och viskade, nu kommer dom! In genom kyrkdörren skrider ett antal män i Kamelhårsulstrar och kvinnor i blått hår, högdraget in och placerar sig på de tomma bänkarna längst fram, sedan börjar mässan. Det var Little Necks ledande maffia familjer som gjorde entré, det var spännande och lite overkligt, hade bar sett något sådant på film innan.

 Dianes mamma lagade mat hela dagen, jag mins inte exakt vad vi åt, men att det var flera rätter och att det avslutades med Tira misu minns jag och att det serverades flera olika rätter med fisk och skaldjur som bas, katoliker äter inte kött på julafton, jag minns även vad vi drack till, Dom Pérignon, det glömmer jag inte, det var första och ända gången jag druckit det, Cava får duga nu för tiden. Det var även första gången jag åt Tira misu, det var så, så gott, det har sin givna plats någon gång under julhelgen hos mig sedan dess.

Det var en härlig julafton som avslutades framför brasan med ”hot butterd Rum”, en varm drink gjord på Rom, smör, vatten och kryddor och familjespel, i väntan på att klockan skulle bli över 12, då delades julklapparna ut, jag fick också julklappar bl.a ett par julstrumpor som blinkade!!!

Jag slänger med ett recept på "Hot butterd Rum" det är verkligen gott, http://www.foodnetwork.com/recipes/emeril-lagasse/hot-buttered-rum-cocktail-recipe.html

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mat hållningen har blivit ytterligare komplicerad här hemma eftersom min make bestämt sig för att köra LCHF ett tag, framförallt för att gå ned lite i vikt men också för att få ned sitt blodtryck som visade sig vara farligt högt. LCHF är ju nästan mo...

Jaha då var den dagen över, nu är jag officiellt 60+, den stora dagen flöt fram lugnt och skönt, förutom att jag på eftermiddagen, precis innan kaffe och tårta, började må illa, så maten, det goda vinet och mera tårta blev väldigt sparsamt för min de...

Sixtysomething ”Thirtysomething” var en TV serie, sent 80-tal, tidigt 90-tal om ett gäng individer i trettioårsåldern som skaffade barn, köpte hus, gick igenom kriser, vänstrade, blev kära, kort sagt man fick följa två par och ett antal...

I dag reser Isadora hem till Malmö på riktigt, men det känns än så länge faktiskt helt ok och gårdagens middag för henne och väninnan Linn gick också förvånansvärt bra, trots att jag lagade helstekt regnbågslax med en vegan sås och en varm gräslöksså...

Jag tror inte att jag kan räkna med att bli helt fri från panikångest och depressioner men jag jobbar konstant på att hitta vägar att hantera dessa och slippa läkemedel, jag tror att man kommer längre med det än att döva med mediciner, om man orkar o...