Man kan attackera begreppet mat från olika håll, ganska många faktiskt, det finns två grundförhållningssätt till mat, man äter för att leva eller man lever för att äta, de flesta känner väl till det uttrycket. Jag tillhör, självklart, det sistnämnda, när jag slår upp mina blå (brun,gröna) på morgonen är frukost det första jag tänker på, vad ska jag äta?

Ofta blir det naturell yougurt med lite stevia och massor av bär, har precis upptäckt att frusena körsbär är väldigt goda....framförallt till keso:) men de funkar även till yougurt, en skiva protein bröd eller hembakat GI bröd med något gott pålägg, ost vinner oftast men leverpastej och gurka är gott, det ska vara Arbogas skivbara pastej och absolut ingen fettsnål! Kaffe naturligtvis och jag glömde nästan; ett glas citronvatten.

Som sagt, förhållningsätten till mat är många; hälsa, lust, ekonomi, religion, miljötänk, etik m.m jag höll på att glömma KULTUR, det kanske borde ha fått första plats. Den kulturella särpräglingen av mat är ofta tajt förankrad med förhållningssätten jag nämnde innan, jag vet inte om man kan kalla det förhållningssätt men jag kan inte komma på något bättre just nu, men att man förhåller sig till mat på olika sätt kan vi nog vara överens om:) och att mat här i norden är, som min kloka dotter skulle säga, ett I- lands problem för många.

Mitt personliga förhållningsätt till mat handlar förnärvarande mycket om hälsa och lust eftersom jag behöver äta nyttigt för att ha så mycket energi som möjligt, jag har under en längre tid slopat all spannmål och alla mejeriprodukter pga min diagnos men jag orkar inte, det blir såååååå tråkigt, just nu är jag noga med hur mycket och vilka kolhydrater jag får i mig, jag är relativt sparsam med fett och socker är i stort sätt strängeligen förbjudet, med vissa undantag men dom är få, samma gäller vetemjöl och potatis.....förutom våran egen gudomliga mandelpotatis men den är slut nu så det blir inget mer.

Jag läser kokböcker och mattidnigar som kvällslektyr, jag vet, jag är inte ensam:) jag älskar att prata om mat, planera måltider och äta men jag tycker inte alltid att det är roligt att laga mat, jag skulle lika gärna ha en kock som lagar den maten jag planerar av de råvaror jag köper hem, älskar att handla mat.

Under 80-talet bodde jag i USA, NY närmare bestämt, där blev jag introducerad till en massa mat jag aldrig mött förut, första gången jag åt mat från det Mexikanska köket, trodde jag att jag kommit till himmelen, jag kommer fortfarande ihåg vad jag åt; refried beans i en tortillia med Guacomale, mmmmmm vad gott det var. På second street between 1 and 2 ave. finns det bara Indiska restauranger av varierande kvalitet men jag lärde mig ganska snabbt var den godaste maten serverades, dessa restauranger hade inga starkare drycker vilket var ganska praktiskt, man köpte en flaska vin och tog med sig, maten var billig och vinet lika så, man klarade en tre rätters under 10 dollar. Indisk mat är fortfarande en av mina passioner, lagar det ofta. Första gången jag åt sushi var också i NY, jag arbetade på en Sushi restaurang på Long Island under några år, där fick jag lära mig en hel del om sushi och det Japanska köket, jag hade en arbetskamrat som introducerade mig till det macrobiotiska sättet att förhålla sig till mat, jag var redan vegetarian, förutom lite fisk då och då, så steget till att äta macrobiotisk kost var inte långt, har aldrig mått bättre. Min stackars dotter är uppfödd på soyamjölk och smakade inget annimaliskt före 3 års ålder, antagligen är det därför hon är lactosintolerant i dag.

Nu skriver jag inget mer i dag, det blir nog lite mer mat i morgon kanske, I morgon är ju en ny dag:)