Isadora och jag åkte hem tre dagar senare och helt plötsligt befann jag mig i en situation som inget kunnat förberett mig på, en liten varelse som krävde min 100 % uppmärksammhet, denna underbara lilla individ ville inte sova, eller äta, hon var ett sk "vakenbarn". Jag hade tagit förgivet att ammningen skulle fungera klockrent, jag var ju en super kvinna:) jag skulle amma lika länge som min macrobiotiska vän Barbara, hon ammade fortfarande sin son som var 2 år, så ville jag bli, men min kropp ville annorlunda, Isa fick helt enkelt inte tillräckligt med mat, hon gick ner i vikt i stället för upp och vi led bägge två. Så småningom gav jag upp efter tillsägelse från barnläkare, det fick bli soyamjölk istället.

Jag mådde fruktansvärt, hadde Isa i min baby Björn och promenerade runt i hela Bayville och bara grät, inget hadde blivit som jag föreställt mig, jag kände mig som en värdelös mamma. Jag har förståt efteråt att jag hade en lätt förlossnings psykos, jag var inte så där himmlastormande genomlycklig som jag hade förestält mig och tagit förgivet att jag skulle vara, jag tyckte igentligen att allt var fruktansvärt jobbigt, men det kanske inte var så konstigt med tanke på min situation för övrigt. Hur gick det då med mina plagg som skulle med på mässan? Joodå, jag fick ihop det, när Isadora var 5 veckor for vi iväg till Sprinfield Mass. och gjorde dunder succè:):), vi hade gunga med oss till Isa och jag proppade upp vällingflaskan med filtar och kuddar så hon kunde förse sig själv, joodå, jag höll henne ofta och länge, hon sov hos mig tills hon var 12:).  När vi kom hem igen efter mässan började allt kännas annorlunda, mina hormoner började landa på rätt plats igen och mamma rollen började kännas lättare, roligare och naturlig, Isa blev knubbigare och snart var det dags för gröt, hon började sova i längre och längre perioder. 

Precis innan vi åkte på mässa fick vi reda på att vi fått en lägenhet på Manhattan, vi hadde fått 2 rum och kök på 38 våningen, på Manhattan plaza och inflytt var 1 Juli. Det var underbart att få flytta ifrån rucklet i Bayville, det var inget ställe för ett litet barn att bo på, inte särskilt hällsosamt med mögel och annat elände.

Det här är ett typexempel på; "om jag bara hade vetat hade jag gjort det annorlunda", hadde jag kunnat gjort det annorlunda? joo, jag hadde kunnat bett om hjälp, Isas farmor och farfar stod beredda  hela tiden att rycka in men jag var för stolt för att be om hjälp och det höll på att kosta mig min mentala hälsa. Jag hadde även kunnat läst en och annan bok som handlade om efter förlossningen, kanske förberett mig lite mer praktiskt, monterat klart plaggen  och mera i detalj planerat för mässan innan Isa föddes, jag hadde tid, jag skulle ha frigjort tiden efter Isas födsel bara för henne. Förlåt Isa! Älskar dig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mat hållningen har blivit ytterligare komplicerad här hemma eftersom min make bestämt sig för att köra LCHF ett tag, framförallt för att gå ned lite i vikt men också för att få ned sitt blodtryck som visade sig vara farligt högt. LCHF är ju nästan mo...

Jaha då var den dagen över, nu är jag officiellt 60+, den stora dagen flöt fram lugnt och skönt, förutom att jag på eftermiddagen, precis innan kaffe och tårta, började må illa, så maten, det goda vinet och mera tårta blev väldigt sparsamt för min de...

Sixtysomething ”Thirtysomething” var en TV serie, sent 80-tal, tidigt 90-tal om ett gäng individer i trettioårsåldern som skaffade barn, köpte hus, gick igenom kriser, vänstrade, blev kära, kort sagt man fick följa två par och ett antal...

I dag reser Isadora hem till Malmö på riktigt, men det känns än så länge faktiskt helt ok och gårdagens middag för henne och väninnan Linn gick också förvånansvärt bra, trots att jag lagade helstekt regnbågslax med en vegan sås och en varm gräslöksså...

Jag tror inte att jag kan räkna med att bli helt fri från panikångest och depressioner men jag jobbar konstant på att hitta vägar att hantera dessa och slippa läkemedel, jag tror att man kommer längre med det än att döva med mediciner, om man orkar o...